Perfekt. Förutom...

Här sitter jag efter en härlig sommardag som bjudit på smultron- och tomatplantering, glada barn på upptäcksfärd i nyvunnen frihet, grannflicka på pannkakslunch, bullfika på uteplatsen, övernattande mamma som allmän fixarhjälp och spontanbesök av pappa och kompani och tittar ut genom mitt favoritköksfönster. Rutvik i kvällsol (fast min osmarta smartphone gör att det ser ut som dimma) över blommande diken. Det är nästan perfekt... Förutom:

30-skylten mitt i synfältet. Antagligen projicerar jag någon form av flyttångest på den och förvandlar det till Hat Mot Oskyldig Vägskylt, jag inser det och insikt är alltid bra och gör att det mesta man gör är förlåtet - fråga katolikerna, men jag kan inte komma över det. Den stör mig. Den retar mig. Den muckar med mig big time.

Kanske kommer den en natt mystiskt flytta två meter eller kanske råkar den gå av på mitten (kan kriminaltekniker upptäcka spår av motorsåg..?). Kanske ska jag öva mina karatesparkar på den. Kanske råkar jag backa in i den med skrot-Passaten eller en traktor (grannen har en), men jag lovar att hålla 30 km i timmen när jag gör det. 

Dagar som Lulebo: 2
Dagsnotering på flyttångestskalan: 2 (det är skyltens fel)