Min man börjar jobba två dagar efter att vi kommit upp med flyttlasset, ett vikariat på en av lokaltidningarna. Han är begåvad och kunnig på alla sätt och vis men kommer nog känna att han måste visa sig lite på styva linan ändå och därmed jobba arslet av sig (fast just arslet kan vara kvar, istället kan han fokusera på den begynnande magen - tycker jag - och herrejävlar vad jag hade strypt karln om han skrivit så om mig).
Själv har jag tagit föräldraledigt hela sommaren för att tryggt lotsa in barnen i Det Nya Livet och kommer alltså att vara huhållerska, lektant och städerska i ett par månader. Alla som har varit föräldralediga vet att det inte enbart (bra norrländskt ord som legat längst in bakom en dammig låda i mitt ordförråd, nu ska det fram igen) är en dans på rosor. Jo, om taggarna sitter kvar.
Tänkbart scenario i juli: Han kommer att komma hem sent, trött och sliten efter ännu en hektiskt dag och möta... vad? En kåt, glad och tacksam fru som nöjt berättar om alla nya bekantskaper och skojiga saker hon och ungarna gjort medan hon rört ihop en ekologisk böngryta som ungarna älskade? Eller kommer han att möta en sur, mycket okåt och gnällig fru som är allmänt less på hemmafrulivet och längtar tillbaka till jobbet, vännerna och stränderna som man alltid har inpå knuten i Karlskrona?
Jag vet faktiskt inte. Fast experterna säger i och för sig att det är bra med omväxling i ett förhållande. Fruns dagsform får helt enkelt bli en spännande överraskning varje dag han öppnar ytterdörren.
 |
| Typiskt okåt, oglad och otacksam hemmafru. |
Dagar till flytt: 32
Dagsnotering på flyttångestskalan: En halvt desperat femma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar