Jag ska säga som det är. Idag ägnade jag nästan en timme åt att ligga apatisk på sängen och verkligen grotta ner mig i saknad efter Vännerna. Sen drog Göran till jobbet och jag tvingades rycka upp mig.
"Kom ungar, vi går till de med häftiga lekstugan längre ner på gatan och frågar om vi får titta inuti den". Och det gjorde vi. Vi plingade på dörren som öppnades av en vacker kvinna med frågande men vänlig blick och tre nyfikna barn (i passande ålder - hurra!) och sen dök pappan upp, som jag redan hälsat på som hastigast vid vägkanten. Jag sa som det var, att det var vi som flyttat in i huset vid korsningen och att vi var nyfikna på lekstugan. "Men vad kul! Kom så går vi och tittar. Och välkomna till Rutvik". 10 minuter senare satt jag vid deras köksbord och åt kalasgod rabarberpaj medan ungarna lekte affär och klappade kanin.
"Så ni pratar finska med barnen" sa jag och visade min okunnighet eftersom det var samiska. Jag tror inte jag förstörde grannsämjan med det, för jag fick en bit paj till och sen kom 80% av familjen och hälsade på hos oss, till vår stora förtjusning.
Det blev ytterligare en bekantskap innan dagen var slut, vid premiärbesöket på den lokala pizzeria stiftade vi bekantskap med ägaren Afrim. Vi är inte riktigt på namnbasis än - men det stod på diplomet i "grundkurs i hygiensisk livsmedelshantering" som tryggt nog hängde på väggen. Han berättade att han själv bor i stan men att han trivs utmärkt med att ha sin business i Rutvik. "Jag trivs med folket här, de är bra och äter pizza. Det är en trevlig by", slog han fast och dunkade degen i bordet.
Jag håller helt med Afrim och i matchen mellan Rutvik och Karlskrona ger jag lätt Rutvik 1-0 i vänlighet och välkomnande.
Dagar som Lulebo: 18
Dagsnotering på flyttångestskalan: Från en ångestosande åtta till en mätt och rätt glad tvåa.
kul att se att ni trivs, men här blir aldrig som vanligt efter din flytt, ps. kunde du inte tagit med dej Carina Melin när du flyttade,
SvaraRaderaSvar till Anonym:
SvaraRaderaUtan Carina Melin stannar Blekinge.