Du vet hur man kan känna sig när det närmar sig slutet på semestern. Ångest. Förnekelse. Förtvivlan. Het längtan efter att få äga en tidsmaskin och spola tillbaka till första semesterdagen...
Jag känner nästan precis tvärtom. Imorgon ska jag jobba för första gången på sex månader och det känns förbannat bra. Samma företag men nytt folk, nya korridorer, ny jargong, nya chefer, nya inloggningsuppgifter, nya koder, ny kaffeautomat... Se där ja. Nu kom det lite ångest krypande ändå.
Nu måste jag gå ner i källaren och leta reda på någon form av inneskor, för man kan inte hasa omkring i strumporna första dagen va? Det får vänta en vecka eller två.
Dagar som lulebo: 162
Dagsnotering på flyttångestskalan: 3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar